Kvinnodagstankar

Förr tänkte jag inte så mycket på att mitt liv är väldigt orättvist och ojämlikt. För jag har det bra.
Ingen slår mig, ingen våldför sig på mig, jag får jobba och jag får göra som jag själv vill.
Jag får skriva mina tankar fritt och jag anses vara en fullvärdig medlem av vårt samhälle.
Jag har fått välja och vraka i studiehavet. Jag fick sitta i samma klass som pojkarna. Det var ingen skillnad.
Jag får rösta, jag får vara med om att bestämma hur mina barn har det.

För mig är kvinnodagen en påminnelse om att alla inte har det lika bra som jag. Personligen känner jag att jag inte behöver den här dagen. Om ni förstår. Jag känner mig inte orättvist behandlad. Och jag behöver inget kalas för att det är kvinnodag. Jag vill bara att alla ska få ha samma rättigheter som jag.
Mitt hjärta blöder för dem som inte har allt det jag just räknade upp.

Amnesty om kvinnors mänskliga rättigheter
En hemlös kvinna berättar (youtube)