Landskamp

Det var den där humorlandskampen jag skulle berätta om. 


Det var ju hur roligt som helst. Jag var lite orolig att det inte skulle bli av. Janne som jag ju sku få gå på teaterdejt med kände sig krasslig på fredagen o försökte skaka av sig sin stegring på förmiddagen. Men till all lycka var han tillräckligt kry för att ta sig till svenska teatern med mig.


Vi hade inte så höga förväntningar, men blev glatt överraskade när Stan sprang in på scenen, han var konferencier och han höll reda på poängen. Det var dock inte alls objektiv bevakning, vilket ledde till att Finland vann kampen. 


Glad blev jag av att se att jag och André bar skor av samma märke. Vi hade lite olika modell på oss den kvällen, men det gläder att se såna fina skor på scen.


Jag hade inte någonsin sett de tre andra humoristiska männen som uppträdde. Så det var nya bekantskaper. Anders Helenius från Finland och från Sverige Roland Ulvselius och Kristoffer Appelquist. Ja visst var de roliga. Emellanåt hade vi så roligt så det kändes i kinderna.


Jag måste säga att jag uppskattar verkligen Andrés humor. Jag vet inte, det är något i hans stil som tilltalar mig. Och speciellt förtjust är jag när han pratar finlandssvensk gubbengelska. Då blir jag glad. Det är inte alls alla som förstår hur roligt det låter. Hahhaa.