11.5.12

Inte ens lite synd om mig

Idag har det inte ens varit lite synd om mig. 


Jag har lyckats med en massa grejer jag tänkt mig och ännu mer. Nämligen det svåraste av svåra uppdrag: Att köpa nya jeans. Alltså det tycker jag är svårt.


Det har blivit lite lättare än det var för något år sedan. Problemet då var att jag var oformlig efter graviditeter och hade dessutom en konstig känsla i det där snittet, som varit uppe två gånger. Svårt. 


Men nu har tiden lite läkt såren och efter en hel massa spring, har det blivit lättare att hitta byxor som sitter. Dessutom fick jag en gång hjälpa av en mycket sympatisk försäljare i Carlings. Han visade mig en viss modell av ett visst märke och så var det kört. 


Nu är det tredje paret av samma modell som flyttade hem till mig. Utöver det trygga och bekanta (rutinen?) gjorde jag något otroligt vilt, jag återgick till ett märke som jag senast klätt mig i när jag gick i gymnasiet, Levi's. Då gällde modell 501 och senare 555. Nu hette de inte mer något sånt. 


Lite nostalgi att finna just det fickmönstret på bakfickorna och den röda lilla lappen. Den röda lappen som var såååå viktig i en viss ålder. För då ville man, eller i alla fall jag, helst inte avvika väldigt mycket från mängden.


Ja, så idag var det alls inte synd om mig. Det var väl mina morsdagspresenter av mig själv.

Inga kommentarer: