Jag hade planerat hela veckoslutet att jag skulle ta mig ut o springa. Men det blev inte av. Kanske var jag därför lite surmulen på söndagkväll. Det är inte bra när saker inte går som jag planerat. Har jag märkt. Jag är inte nån spontan människa, jag gillar att planera. Därför gillar jag inte att saker inte går som jag planerat. Jag kan bli lite sur.
Men idag gick allt som jag planerat. Jag tog mig ut. Det var skönt. Jag sprang i solen och blev anilinröd i ansiktet av springet. Det jag inte hade förstått var att jag kommer att få väldigt hett, den där "keeps you warm" tröjan skulle jag kanske inte ha behövt. Men värre kan det vara. Jag ska inte klaga. Kallt är betydligt värre.
Jag har nu bestämt mig, åtminstone lite, att något mellan 5 och 7 km fungerar för mig. Om jag springer väldigt mycket längre börjar det smaka tråkigt. Det känns liksom tungt och det känns som något otrevligt, utdraget lopp. Nej, inte min grej. Idag blev det lite på 6 km. Och det känns bra.
Så nu kan jag faktiskt glatt börja fira valborg. Då krävs ett par unga herrar, utan dem blir det inget. Så hejs vejs, jag ska gå hämta dem.
Tankar i vardagen, stora och små. Den som tänker är jag, Micko Lax.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar