Just idag vill jag skriva om trötthet för jag anser att onsdagen är den tröttaste dagen i veckan. Man har klarat halva veckan (arbetsveckan) men det är ännu en halv kvar, nästan liksom. Torsdagen är helt annorlunda. Det finns hopp om en fredag.
Jag anser att det finns olika slag av trötthet. Just nu lider jag av trötthet av typen: "Jag vakar för länge på kvällen för att jag älskar att vaka, men jag förstår inte konsekvensen av det". Jag lider av "jobbtrötthet", "vardagsslitsamhet" och sånt. Jag lider av att det är vintermörker och det är olidligt att stiga upp vareviga morgon när det fortfarande är mörkt som i dödsskuggans dal. Det är den typen av trötthet liksom.
Så finns det en annan trötthet som jag klassar som den största tröttheten i världen. Eller rättare sagt: En större trötthet har/hade jag aldrig upplevt. Det är "jag har ett litet barn" -trötthet. "Jag har ett litet barn som inte sovit mer än 3 timmar åt gången under det senaste halvåret"-trötthet. "Jag har ett litet barn som skrikit kolikskrik i tre månader och inte sovit mer än 3 timmar, varken på dagen eller på natten"-trötthet. Det är den tyngsta och största tröttheten jag någonsin i mitt liv upplevt. Eller "jag har ett kolikbarn som skrikit i två månader och ett annat barn som vill leka med mig kl. 6 på morgonen när jag just fått tag i den sista sömnen"-trötthet.
Om jag måste välja mellan dessa två grupper väljer jag hellre den första. Och jag försöker att åtgärda min trötthet. Idag till exempel ligger jag i säng redan kl. 21.30 och skriver några rader om tröttheten. Nu tänker jag lägga mig och illustrera tröttheten med några gamla godingar till bilder.
God natt. Imorgon på morgonen är jag lika trött igen.
Jag led av "titta på 3 buu-klubben i rad"-trötthet.
Undrar vilken form av trötthet han led av då han somnade på soffan mitt i allt (för något år sedan)? Det var nog säkert: "Jag har en tröttsam morsa"-tröttheten som tog över.
Han led minsann av "jag har varit ute i friska luften hela dagen"-trötthet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar