5.5.13

Tänk så tokigt man kan tänka

Jag är i grund o botten en lycklig människa. Jag har fina vänner, jag har utmaningar på jobbet som ger mig gråa hår ibland, ibland inte. Jag har syskon jag tycker om och tycker om att träffa, jag har föräldrar som vill vara en del av min vardag, jag har en svärmor som inte ställer till med problem, tvärtom. Jag har ett hem som jag älskar och så har jag de barn jag drömt om och en man som tycker om mig som den besvärliga typ jag är. Finns det nåt mer man kunde drömma om?
Svar: Nej det finns nog inte.

Ändå vaknade jag idag upp av mina tokiga tankar i kön i matbutiken. Framför mig stod en kvinna med en liten bit lax i korgen, några frukter, en liten yoghurt och något annat smått. Klart, grejer för ett en persons hushåll. Jag vaknade upp och insåg att jag stod och drömde mig bort en bråkdel av en sekund. Jag drömde att jag också skulle gå till butiken och köpa bara det jag behöver. Och att mitt kylskåp skulle vara tomt och rent och fyllt av bara några saker.

Men saken i sig drömmer jag ju inte om, alltså konsekvensen av att jag skulle gå till butiken så varje dag. Jag skulle inte ge bort det jag har för allt i världen. Jag insåg på väg hem, när bagageluckan var full och på baksätet satt två små pratkvarnar: Nej, jag går nog hellre på storuppköp ändå.

Men bråkdelen av en sekund, funderade jag att det kunde vara annorlunda. Och att kvinnan framför mig i kön var lyckligt lottad.






Alla tömda matkassar på golvet och maten "prydligt" inträngd i kylskåpet.

4 kommentarer:

wonderland sa...

Jag tror att det är så att man alltid, för en sekund eller två, funderar på detdär med alternativ B. What if. Men ifall man sedan får som svar, av sig själv, att visst har jag det bra, mycket bra, ja då är man lycklig lottad. Bra så :)

Mikaela "Micko" Lax sa...

Ja du har rätt. Sådär är det. Ibland måste man lite avundas andra för att sen igen göra en liten reality check o återgå till det som är det bästa. Ganska roligt egentligen med de där två sekunders tankarna som slår en i skallen.

Anonym sa...

Jag känner så igen mig i det där! Drömmer ganska ofta om hur jag bor ensam mitt i centrum, reser runt världen, äter på restaurang varje dag med vänner osv. Hur jag har ett litet modernt, rent hem med vita soffor.Tills jag igen kommer ihåg att jag trivs bäst hemma på soffan, ätandes makaronilåda med mina pratkvarnar :)

Micki

Mikaela "Micko" Lax sa...

Tänk va roligt att oxå du får för dig att drömma dig bort ibland. Tur att det är så att det ändå känns bäst i just det livet man har. Pratkvarnar är inte alls tokigt.