I natt jag drömde...

I natt drömde jag att jag ringde till min franska familj. Min franska familj, det är den familjen jag bodde hos i ett år när jag var 17 och utbyteselev.

Mitt samtal var superverkligt. Det konstiga var att det hela kändes så verkligt och vårt samtal kändes uppdaterat. Vi pratade inte om saker som vi pratade om då, barnen i familjen hade också blivit vuxna.

Jag tycker drömmar är de konstigaste. Det skulle ha varit mer förståeligt om mitt samtal hade handlat om hur det var då. Men att allt förändrats, mamman i familjen hade blivit äldre, pappan med. Det hörde jag tydligt i samtalet.

Och franskan flöt. Det var kanske det konstigaste och ändå kändes det helt naturligt. Ibland slås jag av tanken, tänk om de där borta i Frankrike i natt också pratade med mig? Kanske det ändå var verklighet. Vem vet?