Att äta i Rom, man kan bli så glad

Igår kväll hade jag redan skitit i alla förväntningar gällande maten. Vårt gäng fördes till en restaurang lite utanför Rom för att sitta en hel kväll och äta. Traditionellt och italienskt. Så många besvikelser hade lett till att jag inte mer ville förvänta mig något.

Men ja ja ja, jag blev så glad denna gång. Det var god antipasti, massor med grönsaker. Zucchinin var al dente. Allt var perfekt. Också för den som inte åt kött. Ja, i alla fall de första rätterna.

Maträtterna var många. Så många att jag nästan inte höll koll på dem. Lite orolig blev jag under kvällens lopp. Hur många maträtter kommer ännu att serveras?

En liten miss som inte nödvändigtvis hade med min mat att göra, men ändå var imponerande. Min vän som är vegetarian fick som huvudrätt en tallrik med en smulten ostbit. Hon sade att den smakade lite som någon rökt ost, Kippari kanske? Jag var så imponerad att jag var tvungen att ta en bild. en smulten ostbit...? Allätarna fick kött, men vid det skedet var nog ingen hungrig då magen var fylld av risotto, ravioli, antipasti, gott bröd...







Efterrätten var ingen besvikelse. Äntligen Tiramisu. Och de som uppskattar Grappa fick väl en god...och espresso. Men varken grappa eller espresso är min grej.