När klockan slår 23 den 23.12 känns det lätt olustigt i kroppen då man står i köket o fixar till lite julmat o en liten typ sömnigt vandrar ur sitt rum. Han gnyr och säger något om mardröm. Kryper upp i soffan hos pappa och kastar upp. Den enorma kräkningen över pappan, över soffan och över favoritkaninen Helge.
Det är som en stor suck och ett mörker som lägger sig över den nystrukna vita bordduken på långbordet.
Kryper ner i den provisoriska sängen i hans rum. Hoppas på sömn. Ber att det ska vara bara spänning och lite väl mycket choklad. Men jag har tappat hoppet. Jag erkänner. Och inser att andra har förlorat sitt barn, vad är nu en magsjuka att gnälla om?
God natt och god jul.
Tankar i vardagen, stora och små. Den som tänker är jag, Micko Lax.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar