Ibland behöver man gnälla

Ibland behöver man gnälla trots att det skulle handla om ett värre i-landsproblem. Man bara vill gnälla. Och idag tänker jag gnälla för jag blev så sur. Jag vet att det beror på att jag inte ännu heller fått i mig lunchen o då brukar jag ha en benägenhet att blir surare än nödvändigt. Är det inte lite komiskt att vi är såna små djur i alla fall, som reagerar så starkt om vi inte fått i oss maten?

Nåja till saken, jag säger det jag tänkte:

• Äger du en jävla bil, lär dig köra.
• Äger du en jävla stor bil, lär dig måtten på den.
• Äger du en jävla bil, lär dig parkera. Lär dig hur stor din bil är. Om du inte lärt dig och parkeringen sket sig, korrigera nu för sjutton din parkering när du stiger ut o märker att du står på två platser på en gata som är proppfull med bilar.
• Om du inte har kontroll över din stora bil, skaffa en mindre som du kan hantera eller sälj hela skrotet!
• Om du inte lärt dig dessa grejer ska du inte ha en bil. Ta en taxi, åk buss eller spring. Det spelar ingen roll!
• Om du ändå vill ha en bil, ta några extralektioner i parkering. 

Nu står min bil på gården där den inte får stå för att jag åkte 4 varv runt kvarteret, såg när en tönt parkerade på två platser så jag inte fick nån plats och såg ett par ställen där man kunde ha justerat bilen så ett par andra bilar skulle ha fått plats.

I-landsproblem i högsta grad. Och det är inte första gången jag blir så här uppretad. Alldeles i onödan. Ingen dog och ingen skadade sig. Bara klick sa det i min hjärna.
Nu går jag o äter gott bröd. Återkommer när jag är gladare.
Murr.