Tider

Jag tycker det är lite jobbigt att ställa om klockan. Jag hör till dem som inte nödvändigtvis förstår nyttan av detta.

När jag var yngre tyckte jag det var helt ok. Jag reagerade inte. Fogade mig snällt. Då tyckte jag att jag inte riktigt förstod mig på gnället. Jag smålog åt min svärfar som högt svor över det här.

Idag närmar jag mig själv svärfars känslor. Och jag kan öppet erkänna. Jag började hata sommar-och vintertid i och med att jag fick barn. Det rubbade ju bara våra så fina och heliga rutiner. Sanningen är ändå den: det rubbade aldrig barnen väldigt mycket. Det var bara jag som stressade.

Ändå ändå ändå vill jag inte förstå poängen, fast jag tackar för gårdagens extratimme.