Jag tycker det är lite jobbigt att ställa om klockan. Jag hör till dem som inte nödvändigtvis förstår nyttan av detta.
När jag var yngre tyckte jag det var helt ok. Jag reagerade inte. Fogade mig snällt. Då tyckte jag att jag inte riktigt förstod mig på gnället. Jag smålog åt min svärfar som högt svor över det här.
Idag närmar jag mig själv svärfars känslor. Och jag kan öppet erkänna. Jag började hata sommar-och vintertid i och med att jag fick barn. Det rubbade ju bara våra så fina och heliga rutiner. Sanningen är ändå den: det rubbade aldrig barnen väldigt mycket. Det var bara jag som stressade.
Ändå ändå ändå vill jag inte förstå poängen, fast jag tackar för gårdagens extratimme.
29.10.12
27.10.12
Drömmen tillbaka till Paris
Så var det Paris. Paris, som jag redan nu drömmer tillbaka till. Jag vet inte vad det är med Paris. Jag vill dit hela tiden. Alltid. Om jag skulle få välja bara en stad, en enda som jag sku få resa till, skulle det vara Paris. Det är inte ens svårt för mig att välja, valet är klart. Rom, London, Stockholm, Singapore, Tallinn, Prag, New York, Shanghai...inte någon annanstans längtar jag på samma sätt. Paris, det är något magiskt.
Det kändes som en viktig grej att få ta barnen till Paris, min favorit stad. Jag visste att stadssemester och barn kan vara ett ansträngande alternativ. Men jag ville ta risken. Och visst, det kan vara ansträngande. Men barnen var duktiga och orkade med gata upp o gata ner, metro och vandring i regnet. Park och slottsmiljö, sevärdheter, de klarade det fint. Och jag var glad, de fick se eiffeltornet och triumfbågen. Eiffeltornet var egentligen det enda jag hade på min "det måste de få se"-lista..
Här kommer några bilder, några glimtar. De visar att resan inte var helt fel. Stadssemester är inte helt fel. Men nästa gång tänker jag åka till Paris i bara vuxet sällskap. I alla fall. Då njuter jag av andra saker.

Eiffeltornets fot, den måste studeras på nära håll.

Ost som luktar, ett måste! Också för små knubbiga fingrar :).

Lite turister som samlar sig för att snart se eiffeltornet på nära håll.

La vielle dame - Den gamla damen

Versailles - äkta turister som utforskar den kungliga trädgården

Utanför torget i Versailles. Ibland blev det små stunder då vi väntade på något eller någon.

Parkgymnastik. Ibland måste man bara få sträcka på sig efter vandring, metro, lokaltåg och vandring.

Läsa djurparkskartan är viktigt. Vem ska vi gå hälsa på till näst.

I trappan i vårt lånehem

Noa och Jacotte, den talande, visslande och sjungande papegojan.
Det kändes som en viktig grej att få ta barnen till Paris, min favorit stad. Jag visste att stadssemester och barn kan vara ett ansträngande alternativ. Men jag ville ta risken. Och visst, det kan vara ansträngande. Men barnen var duktiga och orkade med gata upp o gata ner, metro och vandring i regnet. Park och slottsmiljö, sevärdheter, de klarade det fint. Och jag var glad, de fick se eiffeltornet och triumfbågen. Eiffeltornet var egentligen det enda jag hade på min "det måste de få se"-lista..
Här kommer några bilder, några glimtar. De visar att resan inte var helt fel. Stadssemester är inte helt fel. Men nästa gång tänker jag åka till Paris i bara vuxet sällskap. I alla fall. Då njuter jag av andra saker.

Eiffeltornets fot, den måste studeras på nära håll.

Ost som luktar, ett måste! Också för små knubbiga fingrar :).

Lite turister som samlar sig för att snart se eiffeltornet på nära håll.

La vielle dame - Den gamla damen

Versailles - äkta turister som utforskar den kungliga trädgården

Utanför torget i Versailles. Ibland blev det små stunder då vi väntade på något eller någon.

Parkgymnastik. Ibland måste man bara få sträcka på sig efter vandring, metro, lokaltåg och vandring.

Läsa djurparkskartan är viktigt. Vem ska vi gå hälsa på till näst.

I trappan i vårt lånehem

Noa och Jacotte, den talande, visslande och sjungande papegojan.
Ibland är det tungt
Den här veckan har varit tung. Bara tung. Det verkar vara tungt med livet efter höstlovet. Om man glömmer att gå lägga sig i tid, då man vaknar tidigt för att hinna till jobbet. Då det är mycket möten, då hela familjen är trött. Då är det tungt.
Det är tungt med små motgångar, det är tungt med små liv som är tröttare än lovligt. Det är tungt när man oroar sig för sina barn. Det mesta är tungt. Ja då man funderar, grubblar och egentligen inte vet om man är till någon nytta alls här i livet.
Ibland tänker jag att livet skulle vara lättare om jag verkligen visste vad jag är bra på. Om jag kände att det är något i livet jag kan. Om jag passionerat skulle vara intresserad av något.
Kanske livet inte alls skulle vara lättare.
När livet är tungt, och när skon skaver lite, då blir man så jävla glad av att hitta det här kortet gömt i en återlämnad handduk, med några tröstande ord. Kolla vilket budskap. Det här får jag tro på och hoppas på.

Det är tungt med små motgångar, det är tungt med små liv som är tröttare än lovligt. Det är tungt när man oroar sig för sina barn. Det mesta är tungt. Ja då man funderar, grubblar och egentligen inte vet om man är till någon nytta alls här i livet.
Ibland tänker jag att livet skulle vara lättare om jag verkligen visste vad jag är bra på. Om jag kände att det är något i livet jag kan. Om jag passionerat skulle vara intresserad av något.
Kanske livet inte alls skulle vara lättare.
När livet är tungt, och när skon skaver lite, då blir man så jävla glad av att hitta det här kortet gömt i en återlämnad handduk, med några tröstande ord. Kolla vilket budskap. Det här får jag tro på och hoppas på.

25.10.12
Modersmål
Igår kväll funderade vi hemma på modersmål. Det funderar jag på rätt ofta men det var roligt att fundera tillsammans med en tvåspråkig 7-åring och med en vuxen med finska som modersmål.
- Vilket är ditt modersmål? frågar jag av den tvåspråkiga.
- Det är svenska, säger han spontant.
Vilket är klasskompisens modersmål, vars mamma pratar finska? Kan man ha svenska som modersmål då man har har en finskspråkig mamma? Får man ha två modersmål? Kan man ha ett fadersmål?
Vi var överens om att pappas modersmål är finska, mammas svenska. Hur det blir med de andra i familjen vet jag inte riktigt.
I samma veva sjöng vi Modersmålets sång som ju är en rätt obegriplig sång. Och hur lite jag än uppskattar Sås och kopp så är jag ändå glad att barnen får öva sig på Modersmål o fädersland istället. Helt begriplig är inte den heller, men klart enklare att greppa.
- Vilket är ditt modersmål? frågar jag av den tvåspråkiga.
- Det är svenska, säger han spontant.
Vilket är klasskompisens modersmål, vars mamma pratar finska? Kan man ha svenska som modersmål då man har har en finskspråkig mamma? Får man ha två modersmål? Kan man ha ett fadersmål?
Vi var överens om att pappas modersmål är finska, mammas svenska. Hur det blir med de andra i familjen vet jag inte riktigt.
I samma veva sjöng vi Modersmålets sång som ju är en rätt obegriplig sång. Och hur lite jag än uppskattar Sås och kopp så är jag ändå glad att barnen får öva sig på Modersmål o fädersland istället. Helt begriplig är inte den heller, men klart enklare att greppa.
23.10.12
Les macarons



Det här är något jag älskar. Les macarons! Hade tänkt gå till Ladurée och köpa dem men bestämde mig för att köpa lokala. Philippe Pelé hade sitt patisserie&boulangerie i Versailles, ett stenkast från Boulevard de la Reine där vi bodde. Pelé lär vara känd för sina macaroner.
Och JA säger jag! Goda, spröda, fluffiga och fulla med smak! Pelé gjorde mig inte alls besviken.
22.10.12
Som bortblåst
Nu är jag tillbaka. Inte längre bortblåst, inte längre i radioskugga! Vi firade höstlov i Paris och Versailles. Det blev resa trots sjukt barn före. Det blev resa trots hosta och snuva.
Vädret var ingen höjdare men värmen av att träffa släkt och vänner kompenserade.
Det blir mera Paris i bloggen. Men nu måste jag leta efter jobbet som jag saligen glömt bort i några höstlovsdagar!

Den här gamla damen kan ni njuta av tills jag är tillbaka med nästa post.
Vädret var ingen höjdare men värmen av att träffa släkt och vänner kompenserade.
Det blir mera Paris i bloggen. Men nu måste jag leta efter jobbet som jag saligen glömt bort i några höstlovsdagar!

Den här gamla damen kan ni njuta av tills jag är tillbaka med nästa post.
16.10.12
Lite jobbigt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
