14.2.13

En hispig & orolig mammas bekännelse

Att sköta om sjuklingar är inte min starka sida. Har kanske nämnt det förr. Jag är helt klart dålig på det. Sådär i allmänhet. Jag blir trött och orkeslös och önskar endast mirakel. Jag är inte särskilt stolt över mig själv.

När mina barn är sjuka blir jag orolig till tusen. Då klarar jag av att sköta situationen. Men jag blir så orolig. Ofta i de långsamma nattimmarnas mörker tänker jag på föräldrar till riktigt sjuka barn. Sådana som möjligen inte klarar sig med livet i behåll. Hur gör de? Hur överlever de?jag klarar knappt en magsjuk patient eller en influensapatient.

I natt har jag suttit vaken från 3 till 7. Har suttit bredvid mitt barn som haft feberfrossa, 40 graders feber, och dessutom inte fått i sig febernedsättande medel för han har till råga på allt kastat upp. De 4 morgonnattatimmarna var enormt långa. En vaken nattimme tror jag motsvarar 2,5 timmar på dagen.

Funderade även på varför timmarna på vardagsnätter annars, när man sover gott, är så korta. Men när man vakar är de enormt långa. En timme i t.ex. migrän på natten måtte vara evighetslång.

Nattliga tankar, oro och hispighet. Övergår på dagen till mera hispighet och trötthet. Varför ska små oskyldiga söta människor drabbas av eländes baciller?

Varför är jag inte bättre på att orka och klara av?

4 kommentarer:

Catta sa...

Skickar en massa sympatikramar till dig och hela din familj! Vintern i detta land är nog så från rybacks, alla barnfamiljer är ju sjuka just nu. Hoppas den lilla patienten känner sig lite bättre nu och att trötta mamman får sova.

Mikaela "Micko" Lax sa...

Tack vännen. Ja-a jag känner mig verkligen helt kraftlös i den här situationen. Så styrkekramar måste funka :).

Anonym sa...

I so feel you! Man blir ju så jävla oempatisk o samtidigt så jävla rädd o orolig. Har tänkt att det ena liksom leder till det andra. Att det är lättare för en själv att skuffa bort rädslorna om man går omkring o är smått irriterad på sjuklingen. Jag har blivit så fjantig att när äldsta barnet hade ont i huvudet och feber låg jag halva natten o googla livsfarliga hemska sjukdomar... O den där tröttheten, fy, tänker inte ens gå in på den... Kämpa på!

Micki

Mikaela "Micko" Lax sa...

Tack Micki för sympatierna. Det är säkert precis som du säger. Det där att man är lätt irriterad på patienten skjuter undan de andra känslorna som en överlevnadsmekanism. O jaaaa! Det där med att googla dödliga sjukdomar hör liksom till varje gång. En vanlig febersjuka hinner bli allt från hjärnhinneinflammation till leukemi. Så man kan oroa sig lite till. När man riktigt tänker efter så brukar ju ett vanligt normalfriskt barn överleva magsjukor o annat men in the heat of the moment...hinner man fantisera fast vad!