När man packar mitt i kvällen blir det så annorlunda när det hörs skrammel från ett sovrum bakom köket. Och när man går o tittar hittar men en säng nedspydd. Pojken, lakanen, täcket, dynan...ja, allt som finns i sängen. MEN älsklingskaninen Helge är till all lycka ren och fin.
Packarglädjen försvinner så fort. Det här mönstret hade jag kunnat leva utan just idag. Det är tredje kvällen i rad då det här händer. Visst kan man vara stolt över rutinen man återfunnit då det här med spyor har härjat hos oss sen julen känns det. Tredje omgången liksom. Det är rutin på fixandet. Du tar det här, jag fixar det här. Händer tvättas, handdukar byts, lakan och nya täcken tas fram hur fort som helst.
Packarglädjen försvann liksom. Det blev tvättångest i stället.
Men jag lever fortfarande i en värld som tillåter resor och tillåter lite sportlovsfiilis.
Så är det. Och jag hoppas det är över nu. För också jag behöver någon gång lite ledigt. Bara lite.
Tankar i vardagen, stora och små. Den som tänker är jag, Micko Lax.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar