Mitt äventyr på mässresa i Berlin saknar ännu slutkläm. Den kommer här. Fast jag tror att jag ännu kommer att rekommendera er några trevliga restauranger eller något, vi får se. Men nu ska jag berätta hur det var när jag skulle åka hem.
Idag har jag haft för avsikt att lugna ner mig för jag var så otroligt arg igår. Igår på flygfältet. Jag tror att jag var arg för att jag på sätt och vis anade att något ännu skulle bli fel och jag kände på mig redan då jag var på flygfältet vad det var som skulle bli fel. Ändå gjorde jag inte som min instinkt sade.
Saken var den att när vi hade vår lilla lediga dag i det förtjusande Berlin var det ett himla tryck i luften. När det är åska i luften, då mår jag inte bra. Jag hade huvudvärk hela dagen och skulle egentligen ha velat leka mumintroll på vintern, lägga mig i ide och sova hela dagen. Men det gick inte för sig. Så när åskan äntligen brakade igång var klockan redan mycket och vi skulle dra iväg mot flygfältet. Vi var som dränkta katter.
Vi hade hittat lite presenter att ha med åt dem som skött våra barn. Som tagit hand om dem alla dessa dagar. Och det var vi glada för. En av presenterna, en ljusröd, härlig rosendoftande bit tvål hade jag köpt i en mycket läcker butik på Münzstraße. Jag funderade en bråkdel av en sekund om jag skulle lägga tvålen i mitt handbagage eller i resväskan som skulle checkas in. Jag valde handbagaget för jag var rädd att den fina tvålen som var lite skör skulle gå sönder. Den fina tvålen var formad som en pistol. Den doftade guddomligt. Det fanns tre olika färger i butiken och jag fastnade för den ljusröda. Vet ni, när ros doftar som bäst? Sådär som midsommarrosorna...
När vi kom till security checken såg tvålen förstås suspekt ut. En humorlös tysk säkerhetskontrollant undrade vad det var o jag sade att det var en tvål. Jag fick visa den för honom och han tvingade mig att slänga den. Jag fick alltså inte ta min härliga 18 euros tvål med mig till finland. Jag blev alldeles förbannad. Jag som sällan exploderar i offentligheten. Tja nå, det händer ibland att jag exploderar, men sällan nuförtiden. Men det här fick mig förbannad. Jag har inte någonstans läst att en tvålbit hör till det man inte får ha i handbagaget. Bara för att den har formen av en pistol...varför? Jag har inte på länge uttalat så många svordomar och sagt så argt åt någon. Men han hade varken humor eller annat. Min rosa rosendoftande tvål skulle slängas bort.
Alltså jag måste bara säga att det tog mig en evighet att lugna ner mig. Jag är en ärlig människa som inte kan tåla att man blir orättvist behandlad. Jag skulle inte göra en fluga förnär. Va i hela friden hade han tänkt att jag skulle göra med tvålen? Stiga upp o ropa att jag tänker skjuta folk på planet? Men en rosendoftande tvål?
Jag läste idag bland reglerna för vad man får ha med sig i handbagaget. Där står att man inte får ha med sig lekpistoler som ser äkta ut eller som kan få folk att tro att de är äkta. Ärligt talat: tvålen såg inte äkta ut. Inte så att någon i misstag heller kunde tro att det är en äkta pistol.
Jag är ännu också arg. Och undrar om jag ännu kunde klaga. Jag vill nämligen bli rättvist behandlad. Förstår ni?
Tankar i vardagen, stora och små. Den som tänker är jag, Micko Lax.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar