Idag har jag skrivit grattis på flera vänners tidslinje. Men för att vara riktigt ärlig idag, har mina tanker mest gått till en vars tidslinje jag inte kan skriva på. Om jag idag hade haft en möjlighet hade jag skrivit på min farmors tidslinje. Eller jag skulle nog ha bjudit hem henne eller gått och hälsat på henne. Hon har varit borta många år redan, men jag tänker ändå ofta på henne.
Vi firade ofta födelsedag tillsammans. Hon hade födelsedag ett par dagar före mig. Det blev ofta en bit mat tillsammans hos oss. Min farfar firade födelsedag några dagar efter mig, så det blev ofta vi alla tre som firades. Jag blev nog mera uppmärksammad än dom. Jag var ju minst i hela släkten.
Idag skulle min farmor vara över 100. Om jag kunde skulle jag bjuda henne hem till mig. Jag skulle sitta med henne och dricka champagne. Jag skulle bjuda henne på mat och jag skulle spela kort med henne. Jag skulle älska att höra henne sjunga de där sångerna hon alltid sjöng. Ett litet glas champagne skulle ha lockat fram tonerna ännu fortare. Jag skulle älska att höra de där historierna som hon berättade för mig när jag var liten. Och jag skulle göra mitt allt för att hitta på några roliga historier att dela med mig åt henne. Jag skulle leta fram något på youtube och så kunde vi skratta tillsammans. Min farmor förstod sig på humor.
Jag tror det är något jag ärvt av henne. Min ständiga längtan efter humor och roligt i vardagen.
Idag tänker jag på dig fammo. Det var fina stunder jag delade med dig på munksnäsallén. Jag var alltid välkommen hem till er. Skål på dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar