Håret och frissan - besatthet kan skönjas

Jag har mer än hela mitt vuxna liv varit beroende av att byta frisyr. Kanske lite besatt, rentav. Rätt ofta ska det ändras, lite radikalt. Har alltid tyckt om kontraster: ibland vitt, ibland svart. Ibland långt, ibland nästan inget alls. Olika färgskalor, ge frissan fria händer.

Min frissa, Meron, är fantastisk. Ibland har jag tänkt att hur kan folk gå år ut o år in hos samma frissa. Jag förstår dem idag. Jag vill aldrig gå hos någon annan. Meron känner redan mig, hon vet vad hon får göra, vad som inte funkar. Hon känner mitt hår och verkar själv glad över de fria händerna.

Igår var det dags igen. Ingen bild av håret blir bra. Så jag lägger in en dålig :). Det skojiga, denna gång, är att jag ser min egen hårfärg, på sidorna.