18.11.12

En ensam Bollywood-kväll

Ikväll firade jag ensamBollywoodkväll. Kvällen var lång som ett nödår för filmen jag längtat att få se igen är lång som ett nödår. Men varje gång jag ser den blir jag på gott humör. Det är något så speciellt med Bollywood.

Jag kan gott rekommendera:
Kabhie Khushi Kabhie Gham.



Det här var min första riktiga och äkta kontakt med Bollywood. Sedan har jag sett några till. Men den här tar priset, den är bara bäst, trots längden. Som ett nödår :).

10 kg ris

Idag gjorde vi en utfärd till östra centrum. Det blir väldigt sällan för mig att besöka Itis, som det väl heter nuförtiden. Vi hade ett litet ärende ditåt och vi tittade in i en orientalisk butik på vägen.

Jag köpte ris. Jag köpte tio kilogram ris. Det känns helt absurt. Det var bara så lockande. Och dessutom köpte jag ju inte alls de största påsarna, eller säckar ska man väl kalla dem. Den största jag såg var 20 kg. Jag lämnade den åt någon annan.

Idag kunde jag ha haft öppet hus och ha en liten pop up krog hemma hos oss. Det var ju restaurangdag. Då hade jag ju haft nåt att bjuda på. Det kunde ha blivit en god svamprisotto, eller inte vet jag hur god den hade varit, men en risotto i alla fall.

Kanske nästa gång.





16.11.12

Fiffel i kanten

Den här sjukveckan hemma har fyllts av mycket tv. Alltför mycket tv. Men till min stora glädje har vi också ritat och målat.

Jag ÄLSKAR att klottra på papper. Om jag skriver en butikslista fylls den snabbt av smått klotter i kanten. Det kallas fiffel hemma hos oss. När jag skriver o klottrar brukar Noa fråga: Vad fifflar du? Fiffel är grejt.

När pojkarna målar sitter jag ofta ner o tittar på. Ibland tar jag också en pensel. Ibland rullar vi ett jättepapper på golvet och ritar tillsammans. Det blir fina konstverk.

Jag är slarvig och har blivit på en 12-årings nivå när det gäller att rita och måla. Tänker att det kunde vara roligt att gå en kurs, jobba lite mer. Men samtidigt tror jag att jag inte har kapacitet. Mina idéer föds på två sekunder, målas på en halv minut. De är bara fiffel.

Fick ett tips om en fin app för ipaddan (Paper, heter den väl). Laddade ner den o köpte lite tillbehör. Det är färger, pensel och olika pennor och anteckningsblock. Saknar mina Drawsome spelkompisar. Nu får jag rita och måla för mig själv. Här ett litet smakprov.





15.11.12

Kakan - inte precis Strömsö

Idag bakade jag en kaka. Tyckte att han som lidit med underligt virus eller vattkoppor var värd lite favoritkaka.

Det gick inte helt som väntat. När kakan var färdiggräddad skulle jag bara flytta den till bordet... Men det finns golv mellan spis och bord.



Så kan det gå.

13.11.12

Överraskningarnas tid är inte över: Persilja

Idag har jag verkligen gjort något som aldrig förr skett i mitt liv. Det har att göra med persilja. Ni kommer att bli förvånade.

Jag är den enda i min familj som uppskattar persilja. Det är en liten skruttig ört som representerar 80-tal för mig. Jag känner faktiskt få som uppskattar persilja. Det är inte så att jag sku tugga persilja varje dag. Eller att jag sku få grymma habegär, nu måste jag få persilja. Nej, det är så att jag tycker att persiljan ser fin ut i korvsoppan eller köttsoppan (dessa härliga 80-talsrätter). När jag kokar soppa så har jag ofta glömt att köpa persilja och soppan blir uppäten utan persilja också. Jag bara saknar det gröna där på.

Det som också sker ofta när det är korvsoppsdags hos oss, det är att om jag mot förmodan kommit ihåg att köpa persilja använder jag högst 7 % av den och resten blir i kylskåpet. Sedan hittar jag persiljan en månad senare och den ser sårad ut och känns lös och fuktig. Då hamnar den bland bioskräpen.

Så idag, när jag tänkte på min persilja som imorgon ska hamna i en soppa, åtgärdade jag den, första gången i livet. Jag klippte den och lade den i en liten påse. Och påsen (nu är det dags för trumpinnarna) hamnade i frysen. Nu har jag djupfryst persilja för de 10 nästa sopporna. TJOHOO för mig som gjorde något så spännande idag.







(Och ja, för er som undrar hur det blir såhär grymt spännande hos mig, ni ska veta att jag är hemma med ett sjukt barn, då blir man innnovativ och nytänkande och gör revolutionerande saker, som att frysa ner persilja.)

11.11.12

Afrikan tähti saa uuden nimen





Tämän pelin nimi lukee selkeästi pelin kannessa. Pelin nimi on Afrikan tähti. Niinhän sinä luulet, sanon minä. Koska niin minäkin luulin kunnes seurasin isän ja pojan peliä tänään. Pelattiin isänpäivän kunniaksi.

Peli loppui pojan häviöön. Poika kysyi isältä:
Voitinko minä? Ja isä vastasi siihen että isä voitti.
Silloin poika poistui pelikentältä suu mutrulla ja alahuuli vävisten. Hän sanoi kiukkuisella äänellä:
Tämän pelin nimi on muuten kakkapeli.

Pitääkin askarrella uudet kannet peliin jossa lukee pelin nimi selvästi seuraavia iloisia pelihetkiä varten.

Tack och lov finns höjdpunkterna

Det här veckoslutet var kanske inte en höjdare. Inte riktigt på något sätt. Jag kände mig trött och trött och trött och också lätt sjuk. Efter att hela familjen minus en varit magsjuk och febersjuk så har ingen varit helt 100 % återställd. Veckoslutet gick lite i sådana tecken. Mörkertrötthet, skoltrötthet, dagiströtthet, jobbtrötthet, storebrorströtthet...alla former av trötthet har kastat sig över mitt hem.

Idag upptäckte vi som pricken på i:et (i ordet verkliga betydelse) prickar på ett barns rygg och ben och mage som bara väldigt mycket ser ut som vattkoppor. Vi har varit utsatta för vattkoppor x-antal gånger och aldrig fått dem, och nu, från absolut ingenstans ser prickarna ut som koppor. Imorgon ska de testas och så ser vi.

Det här var inte en höjdare att upptäcka. För mig ingen höjdare att meddela jobbet, igen, på söndag, att imorgon är jag inte där för ett barn är sjukt. Ingen höjdare alls.

Då i dessa gnälliga tider, då allt är lite tungt, lite svårt, lite mörkt och lite mollstämt, då uppskattar jag höjdarna. De riktigt små höjdarna som dyker upp nästan från ingenstans.
1. En höjdare var att jag lyckades koka ihop en riktigt god (sorry skrytet) pasta napolitana som alla åt av.
2. En annan höjdare var att det ringde på dörren på lördag och en liten favoritgranne stod där utanför och undrade om det smakar med nybakta havreflarn.
3. Den tredje höjdaren, en alldeles fantastisk farsdagsmåltid hos mamma och pappa, med det godaste köttet, de underbaraste ugnsrotfrukterna, en härlig sallad, och det som min mamma är världsetta på att tillreda: trattissås.

Det var inte bara mörkt det här veckoslutet, trots att jag nästan bara spontant till en början kom ihåg det trista.




Napolitanan som var riktigt god....faktiskt.


De utsökta havreflarnen. De tog slut rätt snabbt för havreflarn hör i min värld till adeln bland kexen.